FORUM FÖR OMRÅDESPLANERING

 

Flyer till Idéskiss Sigurdsristningen.

 

Bilden ovan visar flyern till vår idéskiss den, som var utställd på Eskilstuna stadsbibliotek aug-sept 2018. Nedan visas idéskissens illustration, och därunder dess text.

 

Idéskiss Sigurdsristningen.

 

IDÉSKISS SIGURDSRISTNINGEN

Eskilstuna kommuns initiativ att göra den vittomnämnda Sigurdsristningen till­gänglig för alla och dessutom ge den och dess omgivning ett behövligt skydd — finner vi mycket lovvärt. Men kommunens starkt kritiserade försök till lösning av uppgiften vänder vi oss med en samfälld opinion emot. Då vi är två arkitekter som brinner för vår hemstad Eskilstuna och dess kvaliteter, har det legat oss varmt om hjärtat att se närmare på hur man möjligen skulle kunna gå till väga på ett alter­nativt sätt. Här följer en beskrivning av vår idé!

 

BAKGRUND

Att Sörmlands största hällristning spontant lockar internationella, nationella såväl som lokala besökare till natursköna Sundbyholm ger området potential att även bidra till fördjupade kunskaper om Mälardalens intressants fornhistoria i ett info-center. Liknande befintliga anläggningar som kan refereras till finns exempelvis vid Birka, Tåkern och Stenshuvud. Även Tanums hällristningsmuseum kan vara en re­ferens. Längre fram ger vi en skissmässig föreställning om vad ett center vid just Sigurdsristningen i Sundbyholms Natura 2000-område skulle kunna innehålla.

När man idag kommer på vägen mot Sigurdsristningen och nästan är framme syns hällen tydligt. Det menar vi är olyckligt, för då har man ju som besökare redan sett den attraktion, som är anledningen till besöket. Därför borde hällen döljas bakom tätare vegetation så att den inte syns från vägen. Då kan det bli en upplevelse i sig att ta sig dit — om ristningen uppenbarar sig först då man kommit fram. Den platsen skulle kunna utformas som en glänta i en skog. En skog som är så naturlig som möjligt — av den mellansvenska blandtyp den säkerligen har varit mycket länge.

Vandringsvägen till den lilla klenoden i skogsgläntan ska ju vara tillgänglig för alla. Men vi vill inte se några ramper, och det av flera skäl. Ett är att höjdskillnaden på cirka fem meter är för stor för att göra en ramp lämplig här; den blir helt enkelt för otymplig och obekväm. En ramp enligt Boverkets byggregler med lutning 1:12 får vara högst sex meter lång; därefter måste ett två meter långt vilplan till. På sex meters längd kommer man en halv meter uppåt; således behövs tio sådana ramp­stycken — plus mellanliggande vilplan. Det menar vi blir en alldeles för klumpig konstruktion i denna mycket känsliga miljö.

Ett annat skäl till att vi är emot ramp-lösning här är att den aktuella terrängen, Ramsundsberget, sluttar (i vinkelrätt förhållande till ramp-utsträckningen). Det innebär en nivåskillnad om flera decimeter på nedsidan om rampen. Man kan enkelt tänka sig faran — inte bara för rullstols- och barnvagnsburna — om inte ett be­tryggande räcke finns längs hela denna sida. Ett sådant räcke skulle göra konst­ruktionen ännu klumpigare än vad vi hittills har sett av byggd verklighet och luftiga perspektivskisser i kommunens förslag. Men ett räcke är en absolut nödvändighet — på grund av nyss nämnda omständigheter och också för den halkrisk som ofta föreligger på regnvåta eller höstlövs-bemängda träunderlag.

Om man inte gör ett rampsystem, men ändå vill att vägen till Sigurdsristningen ska vara tillgänglig för alla, får man se sig om efter andra lösningar. Rent generellt tänker vi oss att en gångstig på marken kan ha flera fördelar. Dels behöver en stig inte utföras i stora sjok som en ramp utan kan följa platsens topografi och natur organiskt — och blir möjlig att anläggas likadant som stigar alltid har uppstått; anpassad till de lokala villkoren och vikande undan diverse hinder. Inte heller behöver en stig räcken och kan därför bli diskret. Marken sluttar visserligen nedåt på stigens ena sida men inte abrupt som för en ramp utan mjukt och relativt ofarligt.

 

SKISSFÖRSLAG

Vårt förslag bygger på att det går att klara den aktuella höjdskillnad som är på cirka fem meter. Vidare att en stig håller sig vågrätt på samma nivå i hela sin sträckning fram till Sigurdsristningen. Därmed blir det bekvämt för alla att ta sig fram, sam­tidigt som ett våldförande på detta känsliga område undviks; en stig förstärker snarare platsens unika särart och kan bli en integrerad del av Ramsundsberget. Då inställer sig frågan hur förflyttningen från vägens nivå till ristningens nivå cirka fem meter högre upp, ska gå till. Låt oss föreställa oss ett besök till Sigurdsristningen så som vårt förslag ser ut!

Vi tänker oss att vi färdas mot Sigurdsristningen och kommer fram till Ramsunds­berget, den "holme" där ristningen är belägen. Vi passerar den nuvarande par­keringsytan som i vårt förslag är nedlagd och naturmarken återställd. Strax därefter svänger vi av till höger, bakom norra foten av Ramsundsberget. Där föreslår vi en ny välkomstplats belägen diskret just där skogshöjden övergår i öppet jordbruks­landskap. Idag är där sankmark, som vi föreställer oss inte har några nämnvärda fornlämningar. Här föreslås en ny parkering jämte en byggnad i form av ett info-center. Från info-centret leder en hiss bekvämt upp till den nivå som stigen ligger på hela vägen ända fram till Sigurdsristningen.

I info-centrets bottenplan kan det vara lämpligt att besökaren hälsas välkommen genom en bemannad reception. Där ges information; upplysning om guidade turer; möjlighet att låna fältstol och filt; köpa fika-korg. Kanske kan man här även handla souvenirer och litteratur.

I anslutning till receptionen finner vi gärna också en fullmatad utställning om Sigurdsristningen, dess historia, vikingatidens konst och kultur, Mälardalens runstenar, etcetera. Ett övre plan, från vilket stigen mot skogsgläntan med Sigurdsristningen nås, skulle kunna inrymma exempelvis ett litet auditorium, toa­letter, och gärna ett café — eller varför inte en restaurang — samt utgången till en bro, som leder över till Ramsundsberget och stigen genom skogen till skogsgläntan med Sigurdsristningen. En bro som även får en viss historisk betydelse. För tusen år sedan stod vattnet fem meter högre än idag. Då torde Ramsundsberget ha varit en ö. Med broförbindelsen återknyts symboliskt till den situationen.

Efter en spännande och vederkvickande promenad längs skogsstigen till den stämningsfulla skogsgläntan som ligger i ro till synes så som den alltid har gjort, kan besökare om de så önskar slå sig ned i back-slänten på medhavd fältstol eller filt i Sigurdsristningens kontemplativa — och som det verkar orörda — natursköna miljö.

 

 

PRELIMINÄR KOSTNADSUPPSKATTNING

Stig arkeologi 0,25 Mkr
Stig anläggning 0,25 Mkr
Bro 0,5 Mkr
Hiss 0,5 Mkr
Minimal byggnad (30 kvm) 1 Mkr
Generös byggnad (500 kvm) 20 Mkr
Parkeringsyta 0,5 Mkr
 

 

 


© Helena Brobäck & Mats Ohlin 2018